M

Dom som aldrig suttit uppe lite för länge på nätterna och tänkt för mycket, ljuger. I natt känns det som om jag aldrig kommer somna. Tankarna bara påökas, och ändå är natten ung än så länge. Redan nu så fattar alla som läser detta att det borde handla om killar, såklart. Självklart. Men jag börjar inse att jag inte kommer någonstans med dom tankarna så, time will tell. Men då kommer nästa, vänner. Vilka vänner är bra vänner? Den som hoppar på dig med alla egna problem och aldrig bryr sig om dina? Inte ens frågar? Och om jag säger något så har denne person självklart något värre att berätta. FAST, det är det väll inte? Det som är stort för dig är litet för mig och tvärtom. Men frågan är ju, hur länge ska jag hjälpa dig utan att få något tillbaka? Jag är inte personen som berättar, men fråga i alla fall. Och om jag berättar, trampa inte på det. Det får mig att vilja lägga korten på borden och erkänna att jag inte orkar lyssna på dina problem men, jag är tyvärr för snäll för det. Eller vännen som gör allt för att förstöra, men ändå är en helt underbar person. Med andra människor runt om är jag ingen (så varför ska jag vara vän med dig?) MEN, när vi är ensama så är du helt underbar. Eller vännen som du alltid har roligt med och dom stora problemen blir små och man orkar inte bry sig. Man lever bara en gång och det är nu. Jag väljer den sist nämnda.